Färdig!

Färdig!

Ni som sett mig på tävling eller gått kurs för mig vet att jag är supernoga med vår slutbelöning.

Den får gärna ta ett tag, jag vill att mina hundar ska veta att de gjort något riktigt bra. Och jag vill att vi ska ha ett ”moment” tillsammans där jag berättar för dem hur världsbäst de är, klappar och berömmer – och så klart får de även det godaste gottet – på tävling eller när jag tränat tävlingslikt är det alltid leverpastej. Detta är enda gången de får just leverpastej – och alla mina vuxna hundar är helt galna i just leverpastej så det passar ju bra.

Jag har redan börjat lära in ordet ”färdig” och själva ritualen med Tillie. Denna gången blev det mjukost, men det kan också vara någon typ av laxpasta eller dylikt som man kan köpa i djuraffärer. Syftet med denna typen av belöningar är att den tar lite tid att äta. ”Färdig-belöningen” ska som sagt ta en stund.

En fråga som jag ofta får när jag pratat om detta är – ”Men om du inte är nöjd med hundens prestation, får den ändå belöning efteråt?” Mitt svar är – självklart!! Jag är helt övertydag om att mina hundar gör sitt bästa efter de förutsättningar jag gett dem – så om något skiter sig så att säga – så är det jag varit otydlig eller helt enkelt inte tränat tillräckligt på just det.

Har ni något liknande? Och håller ni med om mitt resonemang?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *